Moahahahah!

Mitt paket från perfumebay.com har anlänt och i det sussar Donna Karans limiterade version av Be delicious, den vita Message or peace-flaskan från 2005. Den är i mint condition dessom! Hihahihan = litet skri av lycka!

Mariah ger sig in i leken

What's up med alla nya kändisdofter? Visst, jag gillar Jennifer Lopez Glow, Alan Cummings Cumming och SJPs Lovely, men finns det inga gränser?
I glappet mellan Britneys fjärde och Christina Aguileras första har niu Mariah Carey smugit sig in. Hennes doft M by Mariah lanseras av Elizabeth Arden och är en floriental med noter sjöbris, tiare, mashmallow, gardenia och amber.
Låter ok, men är förmodligen trist, eftersom det är vad kändisdofter brukar vara.
Still, Love at first glow och alla hundra tusen olika Live-varianter från J.Lo är trista. Naomi Campbells dofter luktar utan undantag som någon parfym som redan fanns på marknaden, och det är ju trist. Hilary jättehuvudet Duffs doft var aptråkig, Kylies Darling helt ryslig, även om tanken var god. Paris Hiltons tre dofter luktar som 1. Paris Hilton - Ralph Lauren Ralph 2. Just me - Lancome Miracle 3. Heiress - Fix&Foxtuggummi. Min favorit Victoria Beckhams Intimately var en besvikelse, Celine Dions tusen dofter lite mesiga. Inget som klängde sig fast i minnesbarken direkt.

Men jag är såklart nyfiken på L från Gwen Stefani -även om noterna skvallrar om en totalt mainstreamfruktig doft- och Kate Moss rosiga amberparfym Kate som låter misstänkt likt Stella.
Och Princes doft. Och så måste jag ju prova SJPs Covet när den anländer. Sådant är livet som doftmissbrukare, hårt.

Picture from People.com

Som en persika

Jag är svårt glad över att Lancome tagit sig samman och knutit en bra filmtjärna -nämligen Kate Winslet- till sin bästa parfym, Tresor. När geniet Sophia Grojsman skapade Tresor 1990 blev doften snabbt en succé (vem minns inte Veckorevyns hemma hos-reportage hos Jannike Björling & Tony Fernandez? Jannike hade hela bad-och kroppsserien tjusigt displayat bredvid det nedsänkta badkaret, ett tydligt tecken på lyx) med Isabella Rossellini som ansikte. Men när Lancome pensionerade Isabella och ersatte henne med Ines Sastre tillät de också Tresor sjunka djupt ner i tant-träsket. Och det är ju helt fel, era rackare där!
Tresor är en varm doft, pudrig och old school-fruktig med varm vanilla-muskbas. Ett gosigt come hither-kramigt och sensuellt mästerverk som förtjänar en revival. Och den kommer med största sannorlikhet nu, när Kate Winslet ska fronta kampanjerna.
Åt det säger jag hurra, varken mer eller mindre.


Top note : Peach, Apricot, Pineapple, Bergamot
Middle note : Rose, Orris, Heliotrope, Jasmine
Base note : Sandal, Musk, Vanilla

Mäh!

Provade förresten den tidigare nämda Cherry blosson från L'Occitane igår, och mäh är ordet som bäst beskriver den.
Och jag undrar hur de tänker, folket på L'Occitane. "Vad säger ni, ska vi ge ut något blekt och trist i sommar? Själv är jag sugen på en sjukt karaktärslös doft.". Jamen förmodligen. Lågt är vad det är.

Nyttnyttnytt

Guerlain forstätter lömska sig genom att bara släppa sina limited editions i taxfreebutikerna. Och bara där. Förrförr-förra hösten hittade jag Vetiver pour femme på taxfreen i Paris och fick under ett förvirrat ögonblick för mig att jag inte behövde slå till då, det fanns tid. Jag skulle kunna köpa den lite senare. Men så blev det ju inte, Guerlain satte stopp för det.
I höst heter limiteddoften Vol de Nuit Evasion och kommer märkligt nog härbärgeras i en L'heure bleuformad flaska. Om noterna vet jag - och Moodiereport- än så länge inget. Men jag vet att jag vill ha den. Den ska bli min.

Originalets Vol de nuit från 1933 är en woody-oriental med vuxen klang och seriöst sexig - och nu förbjuden- ekmossa bland noterna.

Top note : Orange, Lemon, Mandarin, Orange Blossom
Middle note : Galbanum, Daffodil, Palmarosa, Jasmine
Base note : Vanilla, Oakmoss, Iris, Sandalwood

Men för djävulen!

Varför kan jag inte länka? Varför?

Lager på lager

På boardet är layering ett ständigt samtalsämne. Amerikanerna är pigga på att spraya sina dofter över BBWs Warm vanilla sugar eller VS Vanilla lace. De mer äventyrligt lagda öser lättare dofter över en patchoulibas, eller piffar upp klassiker med något rosa och fruktigt.
Jag är en fegskit i sammanhanget. Det mest äventyrliga jag vågat mig på är att lägga doft över TBS White musk, som passar förvånande mång av mina +80 parfymer.
Ja, tills nu då. Nu sprayar jag framgångsrikt min Stella över en sockrig bas av TBS coconut lotion, och det luktar som himlen, sommar och goda kakor, allt på samma gång.

Ye olde ungdomskärlek 1

Det har gjorts inköp.
C/o Stockholm hade utförsäljning och jag köpte ljuvlig bodylotion och scrub i Stella från Stella McCartney. En B*men-deo till mannen och 30 ml D&G Feminine fick också följa med hem.
Sen drabbades jag av längtan efter doften av vilda ungdomssynder och beställde både Laguna från Dali, och närbesläktade Kashaya från Kenzo. Båda var i flitig rotation -95, men håller än. Möjligen har Kashaya, skapad av powerhousedofternas drottning, Sophia Grojsman, tappat lite gnista med åldern. Men det kan också vara så att flaskan förvarats stående och vätskan som samlats i sprayen behöver tömmas ut innan jag vet säkert.
Kashaya, releaseår 1994. Noter från osmoz:
Top note : Apricot, Tangerine
Middle note : Jasmine, Orchid, Tuberose, Carnation
Base note : Sandal, Amber, Vanilla, Musk

Nothingburgare

Då och då kommer det dagar när favoritdofterna inte duger. När Angel är för vräkig, Black orchid för sexig och Stella för gullig. Då är det dax att rena sinnet och hala fram en nothingburger, en tyst, diskret och pålitlig rackare till doft. Parfymvärldens motsvarighet till jeans och vit t-shirt, Lars Winnerbäck och amerikanska ELLE. Bra mainstreamgrejer som man gillar när de levererar (eller i jeansen och toppens fall - sitter bra).
Mina favoriter i genren är lätträknade: Ralph Lauren Romance, Estee Lauder Pleasures, TBS White musk, Philosophy Amazing grace och Ck Truth.
Givet skulle jag vilja ha fler. Igår drev jakten mig till Åhléns där jag drabbade Calvin Kleins nya, med det pinsamt krystade namnet Ckin2u. Eftersom reklamen fått mig att sträcka mig efter skämskudden så hade jag fördomar om doften som varande sockig tonårskarra. Men inte. Istället stod jag näsa mot en tvättäkta nothingburgare, bleka citrusnoter, lite musk och vanilj. Jaha serru, inget som etsar sig in i doftminnet direkt. Bra, men ingen cigarr. Och hittepå-noten "neon amber" är oerhört pinig.
Noter från Osmoz:
Top : Grapefruit, Bergamot, Red-Currant Leaves
Middle : Orchid Sugar, White Cactus
Base :Neon Amber, Red Cedar, Vanilla Soufflé

Körsbärsfrossa!

Oooh, jag känner en härlig, härlig trend komma smygande!

Doldisen som startade det röda bärets segertåg var nog Nina Riccis Les Belles de Ricci Cherry fantasy, som sorgligt nog aldrig lanserades i Sverige. Sen, 2006, slog prestigejätten Cartier till med den sötsyrliga och jasminstinna körsbärsbomben Délice. Och nu lanserar både franska L'occitane och japanske Masumaki Matsushima körsbärsdofter.

L'Occitanes Fleur de cerisier dyker upp i slutet av månaden, och som körsbärsälskare förväntar jag mig härligheter. Trots att jag äger the motherload av alla cherryparfymer, Serge Lutens Rahat loukum, är jag i behov av en till, en lättare, blommigare variant. För hur mycket jag än gillar Rahatens sockrigt mandeldoftande överdåd, så funkar den inte till vardags.

Noter L'Occitanes Fleur de cerisier:
A soft, fresh and floral fragrance.
The notes feature cherry, freesia, blackcurrant, cherry blossom, lily of the valley, rosewood, amber and musk.
L'Occitane Cherry Blossom will be available in Eau de Toilette, Solid Perfume, Bath & Shower Gel, Lip Gloss, Perfumed Body Powder, Shimmering Lotion, Lip Gloss, Home Perfume and Floating Candles. (via loccitane)

Marc strikes

Kära nån, shoppinglistan har utökats ytterligare. Marc Jacobs annonserade tidigare i år hans närmaste release, Splash trio, inte skulle komma ut på marknaden förrän 2007. Men si, då lurades han. Splash trio, Cotton, Rain och Grass har nu intagit Bergdorf Goodman, och jag kommer hasta dit så fort mina jetlaggade små ben kan bära mig.
"I was trying to move away from the concept that fragrance is only meant to sit on a shelf and be dotted on the wrist, sparingly, for special occasions. Everything about Splash is meant to be more casual or lighthearted: the scents, the colors, the big bottle with its oversize proportions. All three scents are things that always smell good to me. They aren't ‘occasion' scents — they are meant to invite you to use as much as possible, whenever you like.", säger Marc själv om sina senaste alster. Såldes måste jag äga dem, limited editions som de är också.

Annat nytt att hålla ögonen på: Givenchys Very irresistable summer, L'instant de Guerlain d'ete, Marc Jacobs Blush intense och kanske framför allt Michael Kors nya interpretation av förra vårens Island, Island Fiji. den förtjänar en helt egen post.

Ständigt dessa val!

Sablar! Vissa morgnar är det HEEELT omöjligt att välja doft. Å ena sidan är det en stressig dag som väntar, således borde något lugnande och intimt (like the sweet, soothing voice of singer-songwrither James Taylor) fungera, som Guerlains L'heure bleu. Samtidigt vill jag inte utsätta mig för risken att min favorit och räddaren-i-nöden-parfym reduceras till något slags doftmässig fallskärm som bara får komma fram och fjädra sig när omvärden hotar. Kanske då bättre att välja en uppiggande citrus, men gud så trist mitt i smällkalla vintern! Något rent? Chanel Cristalle? Baby phat Goddess? RL Romance? SJP Lovely? Fruktigt fräscha Memoires of a geisha eller Kenneth Coles Reaction? Blommiga Marc Jacobs, Michael Kors, Stella McCartney? Chanel Gardenia?
Powerhousedofterna går bort, kan bli irriterande påträngande om dagen blir jobbig. Alltså ingen Alien eller Angel från Mugler, ingen V&R Flowerbomb.
Satan också.
Det får bli Penhaligons fegt chyprekantade Bluebell.
Eller CK Truth.

Sniffapalooza!

To sniff-listan inför New Yorkresan bara växer och växer.
I vanlig ordning kommer jag väl förvandla trippen till en veritabel sniffapalooza, men sånt är livet när man lever för att lukta gott.

Absoluta måsten att lukta på:
* Cartier - Delices (bilden)
* Bond no 9 - Bleecker street/Grammercy park
* Lulu Guinness - Cast a spell
* DKNY - Red deliciuos
* Perfumes Delrae - Debut
* Jo Malone - Vintage gardenia/Tuberosa/Pomme(granate) noir
* Nya Burberry London
* L'Artisan - Pimient brulant/ Safran trouble
Butiker att besöka:
* Bergdorf Goodmans nya Guerlainbutik- som ryktas vara i klass med Meccat på Champs Elysees, hur det nu kan vara möjligt. Har jag maximegatur så finns åtråvärda Cuir beluga, Angeliques noir och Rose barbare i butiken. Oooh, gåshud av blotta tanken!
* Aedes på 9 Christopher street - Skäms för att jag inte tagit mig dit än. Men de har Serge Lutens export line, håll hårt i börsen!
* Cristopher Brosius tokiga lilla affär/labb
...och så kanske jag måste knata till Bond no 9 också, bara för att.

Sweet dreams, SJP

Ja, där ser man.
Jag drömde om en parfym i måndags natt, och vaknade utan att komma ihåg namnet. Doften var mild och ren, musk i alla notnivåer, vita blommor, ett grönt inslag. Som ett snöfall på vårvintern. Trots att gårdagen var stressig sysselsatte hjärnan sig med att komma på vilken doft det var, och om den fanns på riktigt.
Idag, mitt under planeringsmötet slog det mig, Sarah Jessica Parkers Lovely! Tack vare medarbetaren O som bar Narciso Rodriguez muskiga mästerverk (som näsan bakom Lovely utan tvekan "inspirerats" mer än en aning av) föll bitarna på plats.
Styrkt av insikten, och oerhört lättad över att jag inte drömt ihop en komposition jag inte kan äga, hastade jag iväg till Åhléns och tjackade en 30 ml-flaska.
Och nu luktar jag så gott. Och känner friden sprida sig i själen, för den här gången.
Samma vecka som Lovely lanserades kastade jag mig över en testerflaska på South coast plaza, inhalerade genom nosen och blev djup besviken. Det doftade...ingenting. Möjligen ihoptorkad våtservett och kopiatorpapper. Förmodligen var det vädret -galen hetta utomhus och kylig AC inomhus- i kombo med min hettande och solskadade hud, som skämtade med mig aprillo. Tur att kompositionen på något vis lyckats fastna i minnet ändå.
I svenniga februarikylan är Lovely bara Lovely.

SJP är ingen vanlig parfymkändis, verkar det som. Ingen kuslig Paris Hiltontyp som lånar ut sitt namn och så är det inte mer med den saken. Läs Chandler Burrs härliga intervju och döm själv. http://www.chandlerburr.com/articles/sarah.html



Noter från Macys: Lavender, orchid, amber, apple martini, paper whites and musk.

Andra gången gillt

Missade förra veckans begivenhet, Code-kalaset, pga djävulsförkylning. Men parfymgudarna ler mot mig ännu en gång. På torsdag är det lanseringsfest för Viktor&Rolfs första doft, Flowerbomb.
Och jag är bjuden, yii-ha!
Bomben lanserades i USA under 2005 och jag hittade den på Saks i Beverly Hills i somras. Doften var god, och kul, men för Angel-esque för att vara full bottle worthy just då. Dessutom har jag haft svårt att bestämma mig för om samlingen ska utökas med just Flowerbomb, Prada eller Kenzos Flower oriental.
Jag kan nämligen inte få allt jag pekar på. Dessutom får jag dåligt samvete om jag hänger mig åt alltför stora doftexcesser.
Nu är läget annorlunda.

Noter från Osmoz:
Topp: Tea, bergamot
Heart: Sambac jasmin, orchid, freesia, centerfolia rose
Base: Musk, patchouli

Aha!

Eureka, nu vet jag vad Tom Fords första, egna parfym ska heta! Märket han skapar, en underlabel till Esteé Lauder, kommer kort, anspråkslöst och gott att heta Tom Ford. Där ska Tompa koka ihop sin första helt egna makeuplinje, och så doften (taadaa) Black orchid!

Runt -90, när Tom var strax under tretti, fick han drömjobbet på Gucci och ansvaret för deras ready to wear-line. Efter att ha hyllats som härligt underbarn och fått cred för att ha lyckats restaurera Guccis status som lyxlable, flyttade Tom över till YSL, som Gucci tagit över. Händelsen kommenterade Tom själv i brittiska Vogue (feb -01) som följer:
"Historically, [Gucci] is Sophia Loren. Yves Saint Laurent is Catherine Deneuve. They're both sexy. It's just that Gucci is a little more obvious than Saint Laurent. The YSL woman might tie her boyfriend up and drip hot wax on him before they have sex, for instance. The Gucci woman is just going to have sex."
Som creative director för YSL slog sin Tom lös. Hos Gucci hade han varit med och skapat succédofterna Envy och Rush. Hos YSL tog han fram mästerverket M7 och gav sig på att göra om klassikern Rive gauche med något diskutabelt resultat. Och si, det blev inte så populärt bland perfumistas världen över.
2004 lämnade Tom YSL och hamnade så småningom hos Estee Lauder. När det blev känt att han skulle reformulera mästerverket och milstolpen Youth dew från 1952, gnisslade parfymälskarna, som hade slaktandet av Rive gauche i färskt minne, tänderna i vrede och famlade efter luktsaltet.
Det maktlösa gnisslandet tystnade när Youth dew amber nude (bilden) nådde Saks fifth avenues diskar. Tom Ford hade inte bara skapat ett mästerverk, Estee Lauder hade dessutom behållit den gamla versionen och sålde de två flaskorna ungdomsdagg sida vid sida.
Toms nästa projekt är att skapa en parfymolja i sprayform, med Lauderklassikens Alliage som bas. Och så Black orchid, såklart. Jösses så nyfiken jag är!

Inga surpriser, direkt

Parfymvärldens svar på Oscarsgalan närmar sig, Fifa-nomineringarna har nämligen landat!
Förutom att den oerhört trista och innovationslösa Silver rain tagit (säkert mutat) sig in på listan, så känns ingen av de potentiella finalisterna direkt oväntad i sammanhanget.
Personligen håller jag på I love love, Flowerbomb, Lovely, Dior homme och Bleecker street, men jag har förmodligen fel. Och det kommer att ta ett tag innan vi får veta resultatet, först ska varje kategori rensas tills fem dofter återstår och tredje april koras vinnarna.
Finalisterna i de viktigaste kategorierna är:

Noveau niche - womens
Thierry Mugler - Alien
Bond no 9 - Bleecker street
Bond no 9 - Chinatown
Viktor & Rolf - Flowerbomb
Christian Dior - Miss Dior cherie
Jill Stuart Jasmin fleur/Night blooming lily/Vanilla lust
Valentino - V absolu
Narciso Rodrigiez - For her edp
La Prairie - Silver rain
Estee Lauder - Youth dew amber nude
Jag tippar: Alien, Flowerbomb, Miss Dior cherie, Narciso For her och Chinatown går till final. Flowerbomb vinner.

Luxe - womens
Chanel - Allure sensuelle
Kimora Lee Simmons - Baby phat goddess
Burberry - Brit gold
Chrsitian Dior - Addict 2
Calvin Klein - Euphoria
Britney Spears - Fantasy
Gucci - Envy me
Moschino - I love love
Michael Kors - Island
SJP - Lovely
Ralph Lauren - Pure turquoise
Jag tippar: Euphoria, Fantasy, Lovely, I love love och Pure turquoise får till final. Lovely vinner.

Nouveau niche - mens
Michael Jordan 23
Emanuel Ungaro - Apparition homme
Giorgio Armani - Armani Privé Ambre soie/Bois d'encens/Eau de jade/Pierre de lune
Bijan - Wicked man
Bond no 9 - Bleecker street
Canali - Man
Christian Dior - Dior homme
Bond no 0 - Hamptons
Annick Goutal - Mandragore
Jag tippar: Armani Privé, Bleecker street, Dior homme, Mandragore och Apparition homme går till final. Dior homme vinner.

Luxe -Men
Bvlgari - Aqua
Giorgio Armani - Code
Baldessarini - Del mar
DKNY - Be delicious men
Hummer - H2
Kenneth Cole - Signature
Ralph Lauren - Polo black
Liz Claiborne - Curve soul for men
Givenchy - Very irrestistable for men
Ermenegildo Zegna - Z Zegna
Jag tippar: Be delicious, Curve soul, Zegna, Del mar och Code går till final. Del mar vinner.

Paul, jag är ledsen men det här håller inte...

Någonstans i världen finns det män och kvinnor som tycker att brittiske designern Paul Smiths parfymer än något att hänga i granen. Trista typer utan något vidare luktsinne, doftmässiga medelmåttor som tycker att "bra nog" duger alldeles utmärkt. Förmodligen finns det sådana människor, varför skulle Paul Smith annars fortsätta drabba sin omvärld med trista, inovationslösa parfymer vars dofter är likvärdiga ett glas blandsaft från Bob?
Pålles senaste (kv)alster Floral har precis attackerat en intet ont anande marknad. Flaskan är vit, med samma spännande proportioner som hans förra, London. Burken flaskan bor i är en skönt vit JP Gaultier-ripoff som borde ha stryk för att den lovar runt men håller tunt.
Och doften då? Well, min första tanke var "Det här är ingenting" och den andra "Vänta nu, det här är Torrentes My Torrente utan bambu och utan det som lukar gott som grönt te men inte är det (lichee?)".
Det bästa man kan säga om Floral är att namnet är fint, och att det är trevligt med en parfym som faktiskt doftar lite av ingefära. Floral är acceptabel och kommer inte reta gallfeber på någon. Helt är okej, till vardags och fest, begravning och bröllop. Jösses så trist!
Noter:
Top: Pink grapefruit, waterlily, ginger.
Heart: Magnolia, orchid, osmanthus.
Base: Amber, tonka bean, musk, woods.

Code-kalas

Tack, O mäktiga parfymgudinna! Din ödmjuka tjänare hyllar dig.
L'Oréal France beaute har i sin oändliga visdom bestämt sig för att bjuda in mig till Armanis launch av Code for women i nästa vecka.
Eventet som går av stapeln på Sturecompagniet innefattar lite mat, lite dryck, dresscode fest, och en presentation av doften i fråga. Förmodligen ett pressprov med komplett notförteckning och högupplösta bilder dessutom. Hurra!
Hitills har jag inte hört någonting om doften. Ett ynka inlägg på Makeupalley är allt den lyckats skrapa ihop. Förmodligen beroende på att den inte finns ute på fältet än, men ändå.
Ryktet säger att doften uppbyggd kring orange blossom, jasmin och vanilj, samt att honung gömmer sig bland noterna. Låter kul och elegant, men också oroväckande lik en floral/chypre -nämligen 24 Faubourg från Hermès- som jag förvisso gillar men inte riktigt kommer överens med.

Cupcake accord?

Snälla M har donerat sitt pressprov av Britney Spears senaste doft, Fantasy, till mig. Precis som när Elizabeth Arden lanserade sin första Britneydoft, Curious, har det lagts ner ett massivt tankearbete på förpackningen. Flaskan är nämligen extremt cute, tjejig och gulligt magentafärgad. Och precis som förra gången har doften i fråga, som säkert kommer bli en galen succé, en annan framgångsrik parfym som förlaga. I Curious fall heter originalet Ralph Lauren Blue, för Fantasy har Aqualinas blockbuster Pink sugar ofrivilligt stått modell.
Precis som Pink sugar så luktar Fantasy karra. Vaniljsmakande skumgodis, bränt socker, nybakade drömmar och någon slags sylt. Kanske en liten blomma också.
De senaste åren har det poppat upp mängder av varma, storsäljande florientals med mörkröda bär, vanilj och patchouli i kompositionen; Hugo Boss Deep red, Ghost Deep night, Cacharel Amor amor, Michael Kors Kors, Escada Magnetism, Aqualina Pink sugar, CK Euphoria etc. Allihop varma och saftigt sensuella med ett gemensamt doftstråk av mörk vanilj och klibbiga, kanderade bär.
Här såg Elizabeth Arden ett ypperligt tillfälle att casha in, och anlitade James Krivda för att skapa ett publikfriande mästerverk. Krivda har en hyfsad cv. Hans mest framgångsrika komposition är Ralph Laurens Polo sport for women, men han är också mannen bakom multikonstnären Paris Hiltons första doft, Ralph-ripoffen Paris Hilton, Alfred Sungs Pure och Ardens Splendor.
Jag tycker att Fantasy är helt okej och kommer säkert använda den emellanåt, men där Pink sugar är överväldigande -i ordets bästa mening- är Fantasy lite feg och rädd för att besvära.
Helt okej, men ingen cigarr.
Noter från Sephora: Lychee, Quince, Kiwi, Cupcake Accord (hello, vad är det för nåt?) Jasmine Petals, White Chocolate Orchid, Musk, Orris Root, Woods.