Någonstans i världen finns det män och kvinnor som tycker att brittiske designern Paul Smiths parfymer än något att hänga i granen. Trista typer utan något vidare luktsinne, doftmässiga medelmåttor som tycker att "bra nog" duger alldeles utmärkt. Förmodligen finns det sådana människor, varför skulle Paul Smith annars fortsätta drabba sin omvärld med trista, inovationslösa parfymer vars dofter är likvärdiga ett glas blandsaft från Bob?
Pålles senaste (kv)alster Floral har precis attackerat en intet ont anande marknad. Flaskan är vit, med samma spännande proportioner som hans förra, London. Burken flaskan bor i är en skönt vit JP Gaultier-ripoff som borde ha stryk för att den lovar runt men håller tunt.
Och doften då? Well, min första tanke var "Det här är ingenting" och den andra "Vänta nu, det här är Torrentes My Torrente utan bambu och utan det som lukar gott som grönt te men inte är det (lichee?)".
Det bästa man kan säga om Floral är att namnet är fint, och att det är trevligt med en parfym som faktiskt doftar lite av ingefära. Floral är acceptabel och kommer inte reta gallfeber på någon. Helt är okej, till vardags och fest, begravning och bröllop. Jösses så trist!
Noter:
Top: Pink grapefruit, waterlily, ginger.
Heart: Magnolia, orchid, osmanthus.
Base: Amber, tonka bean, musk, woods.
No comments:
Post a Comment